måndag 25 oktober 2010
Tråkig söndag.
Det blev en väldigt tråkig söndag för familjen men mest för barnen. Kajsa Lisa Hårboll dog igår. Vi hittade henne i buren på morgonen. Ingen rolig upptäckt direkt. Är bara glad att det inte var barnen som hittade henne.
fredag 1 oktober 2010
Trillat över.
Jaha då har man precis trillat över till 30 då. Känns precis som vilken fördelsedag som helst..
Vill bara säga ett stort tack till mina jobbarkompisar som jag fick det fin ahalsbandet av. TACK!
Vill bara säga ett stort tack till mina jobbarkompisar som jag fick det fin ahalsbandet av. TACK!
tisdag 14 september 2010
Snart 30.
Insåg just att det bara är lite mer än två veckor kvar tills jag blir kärring, dvs jag fyller 30. Lite skrämmande.
Tråkigt väder.
Ja det är ju inte direkt världens roligaste väder ute. Man har inte lust att göra någonting, så det blir väl det gamla vanliga att städa och tvätta. Ikväll så ska Sebbe åka på sin judoträning, hoppas bara att det går bättre än igår. Igår var det mest flams och trams på honom.
Har varit med Bella på bvc idag för fyra års kontroll. Synen var bra, hörseln var bra och hon hade gått upp i vikt, däremot så hade hon inte ökat något på längden, så nu skulle hon få en ny tid i oktober och då skulle hon tydligen få en läkarkontroll. Ska man vara orolig?
Lite mindre än två veckor kvar till Ladies Night, jag längtar.
Har varit med Bella på bvc idag för fyra års kontroll. Synen var bra, hörseln var bra och hon hade gått upp i vikt, däremot så hade hon inte ökat något på längden, så nu skulle hon få en ny tid i oktober och då skulle hon tydligen få en läkarkontroll. Ska man vara orolig?
Lite mindre än två veckor kvar till Ladies Night, jag längtar.
fredag 3 september 2010
Dålig koll.
Igår fick jag ett samtal från min granne när jag var på väg till skolan för att hämta Sebbe och Ludde efter jobbet. Då satt Sebbe hemma i trappen och grät för att vi inte var hemma och hade väl suttit där i drygt en och en halvtimme.
Han var uppskriven för att vara på fritids igår, men han sa till sina lärare att han skulle gå hem och då lät dom honom gå. Dom strök hans fritidstid utan att ens ha kontaktat oss. Får det gå till så?
Absolut inte!
Pratade med hans rektor idag och hon skulle ta itu med saken sa hon. Får verkligen hoppas att det aldrig händer igen.
Vill inte ens tänka på vad som skulle kunna ha hänt.
Han var uppskriven för att vara på fritids igår, men han sa till sina lärare att han skulle gå hem och då lät dom honom gå. Dom strök hans fritidstid utan att ens ha kontaktat oss. Får det gå till så?
Absolut inte!
Pratade med hans rektor idag och hon skulle ta itu med saken sa hon. Får verkligen hoppas att det aldrig händer igen.
Vill inte ens tänka på vad som skulle kunna ha hänt.
måndag 30 augusti 2010
Idag är dagen d.
Idag är det dags för mammas besök på sjukhuset och första dagen som hon ska strålas. Hon ska strålas i fem dagar i fem veckor. Och efter det så får hon äta tabletter i fem år och sen så får man ju bara hoppas på att hon blir friskförklarad. Men tyvärr så ligger det ju alltid i bakhuvudet. Tänk om det kommer tillbaka igen, tänk om den inte är godartad då, tänk om dom upptäcker det för sent.
Det var egentligen bara ren tur att dom upptäckte det denna gång. Mamma har ju kommit upp i den åldern så att denna mammografi var ju den sista hon får göra. Tänk om hon redan hade gjort den sista för länge sen, vad hade hänt då? Men nnu upptäckte dom ju som sagt cancertumören i god tid och den var liten och godartad.
Men tyvärr så är det ju så att så fort man hör ordet CANCER så känns allt så hemsk och otäckt. Varför är det så egentligen? Ingen aning, det bara är så.
Jag blev livrädd när jag fick beskedet av mamma att hon hade cancer. Men nu känns det inte så hemskt längre, för nu är ju tumören borta. Men som sagt med cancer vet man ju inte.
Det var egentligen bara ren tur att dom upptäckte det denna gång. Mamma har ju kommit upp i den åldern så att denna mammografi var ju den sista hon får göra. Tänk om hon redan hade gjort den sista för länge sen, vad hade hänt då? Men nnu upptäckte dom ju som sagt cancertumören i god tid och den var liten och godartad.
Men tyvärr så är det ju så att så fort man hör ordet CANCER så känns allt så hemsk och otäckt. Varför är det så egentligen? Ingen aning, det bara är så.
Jag blev livrädd när jag fick beskedet av mamma att hon hade cancer. Men nu känns det inte så hemskt längre, för nu är ju tumören borta. Men som sagt med cancer vet man ju inte.
tisdag 10 augusti 2010
Uppehåll.
Pga att jag en längre tid haft idetorka när det gäller bloggandet så ska jag ta mig en paus och fortsätta när jag känner att jag har mer inspiration och lust till att blogga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)