Inser att jag har varit väldigt dålig på att blogga under den senaste månaden. Men det är nog bara för att jag oftast brukar blogga på kvällarna, men numera har jag nästan ingen ork till detta. Somnar typ klockan åtta i soffan varje kväll och sover tills Tobias väcker mig för att det är dags att gå och lägga sig.
Nackdel: Jag är inget vidare sällskap på kvällarna.
Fördel: Jag får all sömn jag behöver och kanske mer därtill.
Vad är då anledningen till detta sömnbehov???
Jag och min älskade Tobias väntar bebis nummer fyra till sommaren. Helt underbart. Jag går runt i ett lyckorus mest hela tiden.
Det enda som oroar mig just nu, eller oroar och oroar, är att min mage har vuxit jättefort, är typ i vecka 11 - 12 men är redan jättestor. Det får ju en att fundera på om det är fler än en därinne.
Men jag får ge mig tills tåls till och med den 2 januari, för då ska vi på ultraljud, så då får vi se om vi väntar en eller flera. Är faktiskt lite nervös.
Men det spelar ingen roll om det skulle vara två, huvudsaken är ju att den eller dom som finns i magen är friska.
Det var en kund som berättade en sak för mig idag. När hon väntade sitt första barn (men som ändå inte blev den första), så fick hon missfall i vecka 13. Fy vad hemskt.
Jag lider med alla som får gå igenom detta. Det är hemskt. Och det vet jag. När jag väntade Bella så hade jag tvillingar i magen, men förlorade en väldigt tidigt. Visste dock ej om att det var två. Inte förrän jag gjorde ett gravtest en vecka senare och jag fortfarande var gravid, och då ringde min barnmorska som sa att det hade nog varit tvillingar i min mage. Fast då kände man ju ändå ingen sorg över missfallet, för vi hade ju en kvar. Och för att vi inte hade vetat om att det var två från början.
Men jag lider verkligen med alla som förlorar sina små mirakel. För det är just vad varje litet barn är, ett litet mirakel. Och jag har fått tre underbara mirakel, som tillsammans med min man betyder allt för mig.
2 kommentarer:
Gratulerar! vad roligt =)
Kan inte säga det nog många gånger, vännen - GRATTIS!
Skicka en kommentar