Jag säger bara usch och fy. Idag har vi varit ute hos Tobias mormor och vad det var med tanten idag har jag då ingen aning om. Allt var visst pest. Ingenting dög, barnen och vi åt inte tillräckligt osv. Men det som fick mig att bli förbannad och ta med mig barnen ut i trädgården var detta: jag orkar inte med detta, jag kan lika gärna gå och dränka mig. Det är inte direkt sådant man vill höra när man är på besök och verkligen ingenting som man vill att ens barn ska höra.
Visst, hon har haft ett väldigt jobbigt år då hon förlorade både sin man, sin dotter och nu senast sin sonhustru. Men det är ju inte direkt bara hon som har det jobbigt. Men det är bara hennes eläende som existerar, trots att Tobias och hans bror förlorade sin mamma och Classe förlorade sin fru. Men nej, det går ju inte att tänka på det inte och absolut inte att det gör ont i Tobias varje gång hon tjatar om hur jobbigt det var att förlora Karin. Det är ju lika jobbigt för oss alla, men vi går ju inte och tjatar om det varje dag. Hade verkligen en god lust att ge kärringen en smäll på käften idag, bara för att få tyst på henne. Men som tur är så har man ju i alla fall lite självbehärskning.
Resten av denna dag så ska jag tvätta, vika tvätt och så ska vi äta kvällsmat och duscha mina små älsklingar.